स्वर्भानुना प्रसभपानविभीषिकाभि-
र्दुःखाकृतैनमवधूय सुधासुधांशुम् ।
स्वं निह्नुते शितिमचिह्नममुष्य रागै-
स्ताम्बूलताम्रमवलम्ब्य तवाधरोष्ठम् ॥

अन्वयः AI स्वर्भानुना प्रसभ-पान-विभीषिकाभिः दुःख-आकृता (सुधा), एनम् सुधांशुम् अवधूय, तव ताम्बूल-ताम्रम् अधर-ओष्ठम् अवलम्ब्य, अमुष्य रागैः अचिह्नम् स्वम् शितिम् निह्नुते ।
Summary AI The nectar, distressed by Rahu's threats of forceful consumption, has abandoned the moon. Taking refuge in your lower lip, red from betel, it conceals its own inherent darkness with the lip's redness.
पदच्छेदः AI
स्वर्भानुनास्वर्भानु (३.१) by Rahu
प्रसभपानविभीषिकाभिःप्रसभपानविभीषिका (३.३) by the terrors of forceful drinking
दुःखाकृतादुःखाकृत (१.१) made miserable
एनम्इदम् (२.१) this
अवधूयअवधूय (अव√धू+ल्यप्) having abandoned
सुधासुधांशुम्सुधांशु (२.१) the nectar-rayed moon
स्वम्स्व (२.१) its own
निह्नुतेनिह्नुते (नि√ह्नु कर्तरि लट् (आत्मने.) प्र.पु. एक.) conceals
शितिम्शिति (२.१) darkness
अचिह्नम्अचिह्न (२.१) without a mark
अमुष्यअदस् (६.१) of this (lip)
रागैःराग (३.३) with the redness
ताम्बूलताम्रम्ताम्बूलताम्र (२.१) red with betel
अवलम्ब्यअवलम्ब्य (अव√लम्ब्+ल्यप्) having taken refuge in
तवयुष्मद् (६.१) your
अधरोष्ठम्अधरोष्ठ (२.१) lower lip
छन्दः वसन्ततिलका [१४: तभजजगग]
छन्दोविश्लेषणम्
१० ११ १२ १३ १४
स्व र्भा नु ना प्र पा वि भी षि का भि
र्दुः खा कृ तै धू सु धा सु धां शुम्
स्वं नि ह्नु ते शि ति चि ह्न मु ष्य रा गै
स्ता म्बू ता म्र म्ब्य वा रो ष्ठम्
About

Sanskrit Sahitya is a free, open-access digital library of classical Sanskrit literature with AI-powered tools and translations.