लाक्षयात्मचरणस्य चुम्बना-
च्चारुभालमवलोक्य तन्मुखम् ।
सा ह्रिया नतनताननाऽस्मर-
च्छेषरागमुदितं पतिं निशः ॥

अन्वयः AI आत्म-चरणस्य चुम्बनात् लाक्षया रञ्जितम् चारु-भालम् तत् मुखम् अवलोक्य, सा ह्रिया नत-नत-आनना सती निशः शेष-रागम् उदितम् पतिम् अस्मरत् ।
Summary AI Seeing his beautiful forehead marked with lac-dye from kissing her feet, she, with her face bent low in shyness, remembered her husband's words of lingering passion from the night.
पदच्छेदः AI
लाक्षयालाक्षा (३.१) with the lac-dye
आत्मचरणस्यआत्मचरण (६.१) of her own foot
चुम्बनात्चुम्बन (५.१) from the kissing
चारुभालम्चारुभाल (२.१) with a beautiful forehead
अवलोक्यअवलोक्य (अव√लोक्+ल्यप्) having seen
तन्मुखम्तद्मुख (२.१) that face
सातद् (१.१) she
ह्रियाह्री (३.१) with shyness
नतनताननानतनत–आनना (१.१) with her face bent very low
अस्मरत्अस्मरत् (√स्मृ कर्तरि लङ् (परस्मै.) प्र.पु. एक.) she remembered
शेषरागम्शेषराग (२.१) the remaining passion/redness
उदितंउदित (√वद्+क्त, २.१) spoken
पतिंपति (२.१) the husband
निशःनिशा (६.१) of the night
छन्दः रथोद्धता [११: रनरलग]
छन्दोविश्लेषणम्
१० ११
ला क्ष या त्म स्य चु म्ब ना
च्चा रु भा लो क्य न्मु खम्
सा ह्रि या ता ना ऽस्म
च्छे रा मु दि तं तिं नि शः
About

Sanskrit Sahitya is a free, open-access digital library of classical Sanskrit literature with AI-powered tools and translations.